Jag har nu varit vaken i 36 timmar, haha! I do not get it, men jag har legat i sängen i en timma snart och kan inte somna för allt i världen :( har i alla fall haft en av de underbaraste dagarna på lääänge med mina fina vänner. Skola mellan 08:00-12:00 idag. Kaffe mys med min fina projektgrupp på min balkong, sen käkade vi ute och hade det mysigt. På väg hem ringer H, han och I vill softa på balkongen så R kommer också över efter att han slutat jobbet... Så, jag och mina två projektkompisar, H och I, R och hans arbetskompis trängs på min balkong. Det var så mysigt!!! Massa skratt, massa gott, cigg och cols och alldrles underbara vänner<3 im so blessed!
OCH, igår beklagade jag mig över att jag måste hinna tvätta innan jag drar till bror men att jag aldrig skulle hinna det så idag när jag kommer hem från skolan har I och H varit och hämtat min överfulla tvättkorg med deras extra nyckel hem till mig... Tvättat allt det och mina sängkläder. Så nu är allt nytvättat och jag ligger i en nybäddad säng. MINA ÄLSKLINGAR, de gör verkligen mina dagar med sånna här små söta saker.
Imorgon åker jag till bror och kusin och jag längtaaaar såååå! Men måste först sova ut... Vet inte vad som hände i natt men när klockan slog sex imorse och jag fortfarande inte somnat gick jag upp, käkade lång frukost på balkongen och fuxade mig i lugn och ro. Sen var tanken att jag skulle sova efter skolan, men det sköt jag upp så jag kunde vara med mina hjärtan och vipps så har jag nu varit vaken i nästan exakt 36 timmar. Sick in head!
Måste sova nu, men antagligen hörs vi imorgon innan jag åker! Puss och godnatt/t.
den låten är en av mina favorit låtar, någonsin. det finns ingen låt som kan få mig att bli så glad eller så ledsen som den. det finns ingen låt som kan få mig att längta eller uppskatta så mycket som den.
den låten väcker verkligen alla känslor inom mig.
det var den låten han spelade för mig när den precis kom ut. det var den låten han hade lagt in på en alldeles egen lista som han döpt till "T" och hade på repeat. det var den låten jag och han lyssnade på, hela flygresan, när vi för första gången skulle åka ner till vårt älskade serbien tillsammans. vår första resa tillsammans, till vårt älskade serbien med vår älskade låt på i bakgrunden.
den har allt. den har alla minnen.
igår morse vaknade jag upp och såg honom bredvid mig. kände hans arm runt mig. jag försökte resa mig upp utan att väcka honom men han tog tag i mig, drog mig närmare honom - så nära det bara gick att komma. han låg och kysste mig i nacken och tryckte sin kropp mot min och jag grät några tysta tårar. tårar av glädje. det har gått så lång tid. det hade gått mer än en månad utan honom, mer än 30 dagar sedan vi gjort slut och mer än 30 dagar sedan jag och han legat sådär.
när jag väl var tvungen att gå upp för att gå till skolan kollade han på mig och sa "måste jag gå hem till mig?" och jag skakade på huvudet, log och sa "helst inte... du får mer än gärna vänta på mig här hos mig" och han drog mig till sig och kysste mig.
söndag i skolan. eftermiddags sol. kaffe och cigg utanför skolan med projektgruppen som kommit att bli mina nära vänner. det var en söndag i ett alldeles perfekt lund. lund i sina bästa dagar.
när jag kom hem på kvällen var bara I och H i min lägenhet och hjärtat nästan knöt sig. första tanken som slog mig var att han ångrat sig, att han gått hem till sig och att vi var precis där vart det gjorde som ondast igen. jag kollade på dom, min blick letade efter honom och jag kunde inte få fram ett ord igen. vågade inte fråga, vågade inte höra vad de skulle säga.
jag tror killarna såg det på mig och när H sa "han är uppe hos oss och duschar... vi har lite mer kill kläder än vad du har" kände jag en sån otrolig lättnad. han var uppe hos mina bästa vänner, våra bästa vänner, för att ta en dusch. han skulle komma ner igen och han hade inte fått ångest och stuckit.
när jag satt ute på balkongen med mina fina killar I och H var jag tvungen att säga det, hur rädd jag var när jag kommit in i lägenheten. för det skrämde mig så mycket att jag kände på det sättet, att jag kunde känna en sån hopplöshet och ångest av tanken att han lämnat mig igen. jag tror att jag inte hade klarat av det igen. H, som satt i stolen bredvid mig på balkongen i kvällsolen, la sin arm runt mig och gav mig en puss på pannan.
"jag hade aldrig, aldrig någonsin, klarat detta utan er två vid min sida" sa jag och kollade på dom båda. de två bröderna som fått mig att känna mig så älskad och viktig.
när han kom ner till oss igen satt vi där och skrattade på balkongen, med filtar, ljus, öl och cigg. och våra leenden och skratt som ekakde på de tomma gatorna i lund. det var så underbart och tiden hade mycket väl kunnat stanna där, just där. vid elva gick killarna upp till sig och jag och han la oss i sängen. vi somnade innan tolv. vaknade klockan sex på morgonen, satte på nyhetsmorgon, somnade om igen. vaknade klockan tio och drack brämhults hallonsaft i sängen. sen somnade vi igen och vaknade vid ett. han lutade sig över mig, kysste mig på hela ansiktet och frågade vad jag ville äta till frukost och jag ville inte ha något annat än honom bredvid mig.
så vi åt äggröra till frukost i sängen. kollade på tv, satt sådär nära varandra så vi bara kunde känna av varandra. det var en perfekt morgon, en perfekt eftermiddag.
vid tre tiden gick vi upp till I och H och sen promenerade vi alla fyra ner till vårt favorit fik. satt där i timmar med kaffe och varandra. vid tio kom vi hem, lagade mat och åt alla fyra tillsammans. sen gick jag och R ner till mig.
han somnade för en timma sen och jag har legat bredvid men har inte kunnat somna.
var tvungen att skriva av mig...
men nu ska jag upp till H och I för att ta en cigg med dom innan jag kryper ner bredvid honom igen.
lyckan av att bo i samma trappuppgång som mina fina killar är enorm. jag älskar det!
och lyckan av att ha honom i min säng. går inte att beskriva...
jag är ett jävla vrak, haha! jag vet varken ut eller in. jag vet inte vad vi håller på med, jag och han. jag och mitt ex. det är sjukt hur saker och ting förändras. jag vet inte riktigt vad vi förväntar oss med allt detta.
ive trieeed to talk to him about it... men han är alltid likadan "jag vill verkligen inte tänka på något annat just nu..." och vad fan ska jag säga!? :p haha!
ingen av oss mår dåligt av detta just nu, thats for sure. men grejen är bara den att jag inte orkar med ett uppbrott till, ett jävla hejdå och ett jävla "börja om från början" igen! det är bara det jag vill undvika...
MEN, anledningen till att jag pluggat ihjäl mig de senaste dagarna är för att jag ska kunna åka iväg till min bror och kusin och spendera några dagar med dom. så, på onsdag kväll åker jag dit och är tillbaka på söndag. jag är så jävla GLAD och LYCKLIG över det, det pirrar i hela min kropp och jag vill bara att det ska bli onsdag. fan vad jag älskar dom människorna, det finns inget mer befriande än att spendera tid med dom. de är människor som känner mig ut och in, som vet ALLT om mig och som jag kan säga ALLT till... att bara va med dessa människor är något utav det bästa jag vet. och detta kommer så lägligt! kan knappt vänta, men bloggen kommer inte uppdateras mellan onsdag kväll - söndag so you know. aaaaaah, CANT FREAKIN WAIT!<3
nej, borde ta och lägga mig i sängen i alla fall. ska upp åtta imorgon för att dra till skolan. så borde jobba på att bli trött, vilket jag inte är just nu, haha!
Jag kan inte förstå hur allt har kunnat bli på detta sätt. Fem år, fem underbara år. Känslor som kunde ta över världen med all kärlek och lycka. Ett uppbrott, något som ledde till något annat... Två nya liv. Allt föll isär och ihop och framförallt vi. Jag kan inte förstå hur något som känns så bra kan kännas så fel. Vi gjorde ju slut... Vi sa upp allt vi haft tillsammans, vi startade om på nytt... Båda två med nya lägenheter. Men båda två ofrivilligt, båda två med en enorm ständig smärta i bröstet... Hur börjar man om? Jag älskar honom så mycket men jag vet inte hur detta ska gå till. Jag är rädd för hur det ska bli.
Han ligger här bredvid mig just nu. Jag ser hur han kollar på ett klipp och ler för sig själv, jag ser hur hans smilegropar kommer fram och jag fylls av ett kärleksrus...
Nu ska vi ta en cigg och sen sova. Imorgon(idag) ska jag träffa min grupp för plugg klockan ett... Men jag vill mest av allt bara ligga i sängen med honom... Jag vet inte vad jag ska säga eller göra, alla känslor får mig ur balans.
alla juggar, RIBLJA CORBA - LUTKA SA NASLOVNE STRANE!
en så jävla skön gamal låt. JAG ÄLSKAR DEN.
i alla fall, det var inte det jag skulle berätta, den kom på spotify nu och jag får fjärilar i magen. alla minnen till den låten. OCH, det senaste minnet jag tänkte dela med mig utav här.
jag fick ett sms idag vid tre tiden. det var han, mitt ex. "kan jag snälla få träffa dig idag? behöver verkligen få göra det." och det knöt sig i hela magen på mig, jag kände att jag ville och hur illa kan det då vara att träffa honom om det känns så bra? så jag skickade ett sms tillbaka "okej, vart och när?" och han svarar "känns dumt att inte ha kollat in din egna lägenhet än... så, hos dig om en halvtimma?". en halvtimma... hjärtat knöt sig. så snabbt, så tätt in på? "absolut" svarade jag och sen satte jag mig på balkongen med cigg och kaffe. sen kom I och H ner för att ta en cigg med mig. jag skickade ett sms till dom "killar, det är en akutsitiation. jag och R och hela bajset. kan ni komma upp på en cigg?" och de kom efter tre sekunder! så vi satt där och H och I är ju kungarna på att få mig att skratta. så jag sminkade mig så jävla SNYGGT, tog på mig ett par höga svarta jeans, en vit lite halft instoppad tröja, hög och starm hästsvans på det och jag kände mig så jävla HET. och det underlättar en del vid sånna här tillfällen, haha! :p
i alla fall, sen ringer porttelefonen och jag hör hans röst. trycker på "låsa-upp-knappen" och väntar in honom vid dörren. när han ringer på står jag och kikar på honom genom titthålet i dörren. lika vacker som alltid.
så jag släpper in honom och han lyser upp som en sol och ger mig en kram.
jag ger honom en liten rundtur (notera liten. min studentlya är ju inte den största! :p haha) och han ger mig ett presentkort från em-möbler "ville inte köpa något... så du får välja ut något själv!" säger han... "du hade verkligen inte behövt köpa något alls... men varför ville inte du köpa något?" säger jag och han kollar på mig och säger "jo, för att... jag vill inte att du ska bli påmind om mig varje gång du ser det jag hade valt ut... ja you get it..." och det blir så jävla stelt mellan oss.
sen satte vi oss på balkongen med kaffe och kladdkaka. vår favorit. och ciggen.
sen började han prata "jag mår så dåligt. du förstår inte... jag saknar dig hela tiden, hela fucking tiden. jag kan inte tänka på annat, jag kan inte leva utan dig" och han forstätter med hur mycket han ångrar sig över allt han gjort, över pausen han ville ha och fick detta istället, över allt han inte gjort och allt han gjort fel och hur han ångrar att han inte visade hur mycket han älskade mig hela tiden... jag ska erkänna, mitt hjärta knöt sig och det gör det nu med bara jag skriver om det.
jag försökte förklara för honom att jag alltid kände mig älskad av honom, att jag förstod vad jag betydde för honom och att han inte ska lägga någon skuld på sig själv för det, för det var aldrig problemet. det ända som gjorde så ont var att han ville komma ifrån mig och ville ha en paus. att han ville ha en tredje paus och att han inte alls varnade mig för något. jag gick runt och trodde att allt var rosa och fluffigt men egentligen var det grått och regnint. ja, you get it.
"det var inte menigen att jag skulle flytta ut så snabbt. det var inte meningen att jag skulle göra slut så fort. det var inte meningen. men jag kände att jag var tvungen, att jag var skyldig mig själv det. sen fick jag en lägenhet och jag kunde inte bara strunta i det, jag var tvungen... sen blev det bara så och det bara rullade vidare..." sa jag till honom och han viste inte vad han skulle säga mig.
jag ska inte dra allt vi sa för det skulle resultera i en jävla bok. men summan av allt var att vi pratade ut, på riktigt. som två vuxna människor. vi skrek inte, vi bara pratade och lät den andra tala till punkt och säga precis det den kände och ville. frågor besvarades och hjärtan kändes lättare.
jag känner den killen ut och in. han brukade säga att jag kände honom bättre än han själv och jag tror nästan det. när jag såg honom fälla ner huvudet och lägga händerna för ansiktet förstod jag allt och jag flyttade min stol närmare honom, mycket närmare. jag tog tag i honom och höll hårt i honom. jag pussade honom på nacken och jag såg hur han fick gåshud. mitt hjärta knöt sig.
han kollade upp på mig med blöta och rödsprängda ögon "jag saknar dig... fan vad jag älskar dig" sa han och sen kunde jag inte annat än att bara pussa på hans smileygropar som fick mig att go insane, kyssa hans läppar och hålla honom hårt.
sen kollade han på mig och sa "kan vi gå och lägga oss i sängen? jag vill bara hålla dig så hårt och nära..." och jag nickade.
sen låg vi där i evigheter. vi låg där till tolv på natten. bara låg och kysstes, höll om varandra, pratade och kysstes ännu mer. låg och kollade på varandra och kände oss lugna.
vi hade tagit av oss i underkläder och så låg vi i sängen, på ryggen och rökte. precis så som vi gjort när vi varit ihop och inte ville göra något annat än att bara vara med varandra i sängen.
det kändes precis likadant.
vid tolv tog vi min bil för att åka och käka. sen satt vi i bilen utanför mig, lyssnade på riblja corbas låt "lutka sa naslovne strane" och han kollade på mig... "vill du följa med upp?" frågade jag och han log och nickade.
så ni är vi här. hos mig, i min lägenhet.
och nu ikväll ska vi sova ihop. i samma säng.
nu är vi här och just nu älskar jag det. men jag vet fan inte hur detta ska sluta.
han är och hämtar hem I och H som hamnade i lite sjukt (men roligt) trubbel och strax så kommer dom hem. men ikväll är det bara jag och han.
I och H sms:ade och skrev "kan vi bara ta en cigg ihop? det var så länge sen vi såg er tillsammans... sen går vi upp till oss?" och jag skrattade och kände hur det blev varmt runt hjärtat... att de bryr sig så mycket, det är otroligt. "självklart mina hjärtan, det är bara att komma upp med R när ni är framme!" och nu är de strax här.
I och hans lillebror H är ute och super bort yttligare hjärnceller. jag är grå och tråkig och stannade hemma för att plugga (deras egna ord). MEN, I och H i kombination, när de är fulla... det är insaneee! de är så jävla roliga och de har INGA spärrar. som senast vi var ute, så vi står vid baren och ska beställa och H börjar bli riktigt irriterad för att brudarna kommer före i kön fast han stått där längre. så jag säger till att jag kan ta det men han vägrar, han ska fixa det... och jag står vid sidan av och väntar och sen kommer några vänner fram som står och snackar med mig... helt plöstligt hör jag H ropa (alltså SKRIKA) "EY T KOM HIT OCH VISA DINA PATTAR FÖR LITE SHOTS FÖR I HELVETE..." och jag DÖR av skratt. jag trodde jag skulle dö, jag vek mig!
I ALLA FALL, det var inte den historien jag skulle dra. MEN, jag sitter och pluggar och hör att mobilen plingar och jag skiter i det just då, är inne i ett perfekt "skriv-mode" och vill inte sluta. så det plingar igen, och igen. och igen. så jag ställer mig upp för att hämta den och då har I och H skickat sms.
det hela handlar i alla fall om en porrstjärna. manuel ferrara.
så, de sitter på en förfest och snackar sex. de är fulla killar som är manligare än vanligt och snackar om knull (speciellt när det bara är grabbkvällar med bara grabbar är detta mycket vanligt bland dom :p) i alla fall, så en kille säger att han porrsurfade och kom över denna kille. vilken film han än kollade på var han killen som satte på tjejen. han blev pissed, riktigt arg. så han sökte på honom och får fram att han varit med i mer än 1000 porrfilmer. do the math. snubben har BARA PÅ FILM, haft sex 1000 gånger.
så han ber sin flickvän kolla på en film med manuel och hon tycker han är döhet. en jävla man i sängen som vet vad han vill samtidigt som han är sensuell.
så, det är honom de snackar om på grabbkvällen och I och H skickar ett sms "googla manuel ferrara". "do it... kolla på en av hans filmer och säg vad du tycker"..."hallå, T?!"... sen ringer de i alla fall upp och jag tänker, what in the freakin butt!? vem är han liksom. så jag gör som de säger, kommer in på pornhub och hittar en film med manuel i.
manuel manuel manuel... jag vet att jag är väldigt tyst om sex i denna blogg. MEN, denna man (minus, stooort minus allt analsex då. not into that stuff och tycker bara det är äckligt) är ju ett FREAK i sängen. han är dööööhet. han är verkligen det!
så jag ringer upp killarna, i extas..."ALLTSÅ. han. är. ju. så. jävla. het...." och man hör H skrika det till resten av grabbarna "ÄNNU EN SOM ÄLSKAR MANUEL" och de garvar som fan.
ja, poängen... jag garvar ihjäl mig. detta hände alltså för inte längesen.
men, jag är klar med plugget och har skrattat så mycket den senaste timmen så jag kan lägga mig nöjd.
jag ska visa er en bild på manuel. sorry, MANUEL.
här ser man inte mycket.
men det är tillräckligt det med,
om inte, gör som jag och kolla igenom hans klipp på pornhub, haha!
hahaha, craaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaazy night!
nu ska jag ta en cigg med killarna som kommer in genom dörren när som helst.
de har festat klart, jag har pluggat klart, så vi ska mysa lite och sen sova.
haha, jag har fått dille på denna låt. måste vara för att den är med i någon reklam på tv som jag fastnat för den. SÅ jävla skön!
BECAUSE WE, ARE, YOUR FRIENDS... YOU'LL NEVER BE ALONE AGAIN. OH, COME ON!...
sitter i sängen nu i alla fall.
fan, måste säga att min nya lägenhet är SÅ mysig.
kan vrida tv:n hur jag vill så jag kan kolla från sängen och soffan. fett skönt att somna till tv:n i sängen och vakna upp på morgonen och kolla på typ nyhetsmorgon eller familjen annorlunda (beror ju på när man vaknar, haha!)
jag måste också säga att jag sen söndags varit på så jävla bra humör. ni förstår inte!
jag har vaknat tidigt varje morgon, satt på hög musik, öppnat balkongdörren, satt på kaffe och käkat frulle på balkongen med skön musik i bakgrunden. morgon ciggen... och sen ringt runt till mina vänner för att väcka dom, få höra deras fina röster innna jag dragit mig till skolan, pluggat i någon timma. hämtat upp mina vänner på eftermiddagen och fikat, käkat, lagat mat ihop, suttit ute i solen... ja, you name it. det har varit UNDERBART. i think im coming back! :) the real me! haha...
I, H och jag satt på min balkong igår kväll. vi satt där från typ tio på kvällen fram till fyra tiden in på natten... de är så fina killar. mitt hjärta kan verkligen knyta sig när jag tänker på hur jävla underbara de är, hur mycker kärlek de ger mig och hur mycket deras vänskap betyder för mig.
men i alla fall, vi satt där ute med filtar och ljus, cigg och öl. så frågar H mig när jag ska träffa mitt ex igen (H är alltid frammåt, förfinar inget och frågar precis det han undrar över, medan hans storebror I är lite mer eftertänksam... han skulle lagt upp det på ett annat sätt, typ: känner du att du kanske... ja, alltså... att du kanske vill träffa R något mer igen?.... medan H säger det precis som det är: när fan ska du träffa honom igen? cuz we all know you'll do it soner or later... haha, älskar kombinationen av de två!)
och jag undrar när fan jag ska träffa honom igen. jag kan med handen på hjärtat säga att jag den senaste månaden utan honom insett att jag är helt jävla LOST utan honom. kanske hade jag klarat av det om två år, att vara utan honom då. så lång tid tror jag att det skulle ta mig. men sen kom jag på andra tankar ett tag, då jag trodde att jag var superwomen, att jag skulle klara av allt och jag till sommaren skulle vara över honom. sen träffades vi. det var så jävla sjukt. det var som om vi var magneter. han + och jag - som bara drogs till varandra. som bara var tvungna att sättas ihop med varandra. våra läppar drogs till varandra, våra händer, våra kroppar... allt. jag kunde inte och han kunde inte annat än att ta i mig och jag i honom.
ja, you get it.
men när fan ska jag träffa honom igen? när fan kommer jag vara redo för det igen. för lika underbart som det var, lika ont gjorde det. jag vet inte hur jag vill ha de med honom. jag vet inte hur jag vill ha det med oss. jag vet inte om jag är redo, om det kommer bli annorlunda, om det kommer sluta likadant.
det som är det jobbigaste är att jag precis flyttat till min lägenhet. och hur sjukt det än må låta, så älskar jag denna lilla studentlya. jag älskar att bo i den ensam och att bara vara.
men efter att ha varit tillsammans med en kille i fem år, och varit sambo med honom i mer än ett år, nästan två år... är det då möjligt att börja "dejta" igen? är det möjligt att börja om helt från början? att jag bor här i min studentlya och han i sin nya lägenhet? funkar det?...
jag säger inte att något av detta är aktuellt... jag tänker bara på, what if?
jaja, finns inte så mycket jag kan säga just nu.
jag tror att jag är så glad för att jag fick en dos av honom för en vecka sen. jag hade i en månad gått runt med den värsta smärtan i hjärtat och jag var övertygad om att mina läppar aldrig skulle få smaka på hans igen. jag var övertygad om att han inte skulle hålla om mig på samma sätt som han gjort innan något mer. jag var övertygad om att det var slut.
sen fick jag en injektion av honom. hans kyssar, hans läppar, hans händer på min kropp, hans famn i min och det kändes precis som om inget hänt.
jag fick min dos. men jag undrar om jag kommer behöva någon mer... när och hur i så fall?
jag viste att den dagen skulle komma, när jag och han skulle få stå face to face med varandra. torsdagen den 26 april var dagen då det skulle ske.
onsdagen innan drack jag mig så full och grät så mycket. det var så mycket som rann ut ur mig och jag kände mig så lättad.
torsdagen kom och jag gick upp efter tre timmars sömn och blev människa igen efter en dusch och smink. jag måste få säga det själv, i looked good! min kusin hade gått upp hon med och gjort frukost medan jag duschade, när jag kom ut ur toaletten satt I och H vid matbordet också. de är så jävla fina människor! H kollade på mig och sa "fan vad snygg du är gumman!" och det var exakt det jag behövde höra just då.
sen rökte jag tre cigg efter varandra på balkongen med mitt fina gäng efter frukosten. och sen promenerade jag bort mot vår gamla lägenhet. hans lägenhet nu. ställde mig utanför och tog en cigg och ringde min kusin "gå in, du klarar det... och jag är bara ett samtal ifrån om du inte orkar. ring så kommer jag!" och jag kände mig så älskad. jag gick in och knackade på. hörde att han kom mot dörren. låste upp det första låset och sen kedjan... så många gånger jag gjort det innan. jag såg att kikhålet blev svart och jag förstod att han stod och tittade på mig från andra sidan. sen öppnade han dörren och jag fick bara fram ett litet "godmorgon...". han stod där i mina favorit jeans, dom jag älskade att se på honom, ljusa slitna jeans som satt så perfekt i rumpan och över det hade han en fin vit stickad tröja jag aldrig sett innan. det kändes konstigt att han hade på sig ett plagg jag aldrig sett.
han kollade på mig och sa "godmorgon... kom in!" och jag gick in. tog av mig jackan, satte upp skorna på skohyllan som gjort så många gånger innan. "vill du ha något? kaffe? juice?"... "kaffe och juice tack..." varpå han säger "tuff kväll igår?" och jag ler lite och nickar... så jävla overklig situation.
han gick in i köket och jag tog ut mina cigg och skulle precis säga till honom att jag sticker ut på balkongen, men han hinner före och säger "du får fortfarande röka under fläkten vet du..." och jag ställer mig mittemot honom och tänder en cigg som jag gjort så många gånger innan på just det stället med just honom mittemot mig.
sem blev det en massa påskrifter hit och dit. massa avtal som skulle sägas upp och konton som var våra som skulle delas på och så vidare. ca en timma senare var vi klara med allt pappersarbete och han kollar på mig och säger "det var det sista då..." och jag nickar.
"fan T... jag saknar dig så jävla mycket... du förstår inte..." säger han till mig och jag kollar på honom och känner hur mina kinder blir blöta och ser att hans likaså blir blöta.
"vad vill du att jag ska säga? vad kan jag säga?..." svarar jag och han säger "snälla... låt mig bara få en chans till att fixa detta. låt mig bara få hålla om dig nu... låt mig bara få lugna mitt hjärta... minns du att vi alltid sa så innan? att vi behövde lugna våra hjärtan när vi varit ifrån varandra?..." och jag nickar och mina kinder svämmar över i tårar. jag ser hur han ställer sig upp för att komma mot mig och sen faller han ihop på knäna framför mig och lägger sina armar runt min midja... mitt hjärta ville hoppa ur bröstkorgen, jag ville springa men jag kunde inte, jag ville ringa min kusin så jag kunde försvinna men jag kunde inte... han höll i mig och jag kände mig så trygg, det kändes som förr.
sen drog han ner mig på golvet och han satte sig med sina ben runt mig. där satt vi med en cm emellan våra ansikten och bara kollade på varandra. kollade på hur den andra grät och sen böjde han sig fram och kysste mig. och han kysste och kysste och kysste och jag kysste tillbaka precis lika mycket. och jag tryckte honom hårt mot mig och ville aldrig släppa taget...
jag vet inte vad som hände men en timma senare låg vi på golvet i köket, han i min famn och fortfarande grät vi men vi hade kyssts i en timma, vi hade hållt om varandra, smekt varandra och gjort allt vi egentligen inte borde ha gjort under en timma. jag fick panik, ångesten vällde över mig och jag kunde inte få luft. jag ställde mig upp och gick mot hallen... "vart ska du? du kan inte gå... snälla gå inte..." hörde jag honom säga och jag kände honom bakom mig, hur han tog mig runt midjan... jag stötte iväg honom "måste ut... måste gå..." och jag satte i fötterna i skorna och tog jackan under handen och sprang. jag sprang ut hörde hur han sprang efter. han tog tag i mig och kollade på mig. de vackraste ögonen jag viste stirrade in i mina och vädjade mig till att stanna "jag kan inte... jag hör av mig en annan dag. jag kan inte än..." sa jag och vände mig om. sen vet jag inte vad som hände, jag vände tillbaka och kysste honom och sen sprang jag. ringde min kusin och hon, H och I kom med bilen och hämtade mig. jag hade hunnit röka tre cigg efter varandra och jag grät fortfarande lika mycket som för en timma sen.
resten är en dimma. hans sms, hans samtal, min kusins tröstande ord, hennes lugna famn. I och H's trygga varma ord och deras famn, deras skratt och försök till att få mig att skratta. mina hjärtan.
H gick ner till deras lägenhet och hämtade wiskey. sen kollade han på mig och säger "något mer du vill ha?" och jag kollar på honom och säger "rulla en, jag vill fly från detta nu..."
så vi drack och rökte på.
och som vi skrattade, så kul vi hade, som vi larvade oss och som vi älskade att vara just där vart vi var för stunden. sen somnade vi alla i min lägenhet och vaknade klockan 10 morgonen efter. efter 10 timmars sömn.
